Så vet jag det också…

Hur jag reagerar när jag hör något jag starkt misstänker är riktiga pistolskott. Alltså från ett riktigt dödligt vapen.

Jag gapar och stirrar vantroget en främling i ögonen för att sedan gå till andra sidan av perrongen för att försöka se om jag kan se något som bevisar att jag hört fel. Sen hoppar jag på tunnelbanetåget och fortsätter fundera… Tror jag inbillar mig när jag tycker det ser ut som om tågen i motsatta riktning står still. Hör sirener och tänker att, nä det var nog för långt bort. Alltså, vilken klippa jag är! Den man kan lita på i alla väder och lägen… not…

Nu vet jag att man hör skillnad på smällare och skott. Det är en distinkt skillnad och nu när jag hört det så kommer jag aldrig missta mig igen. Det är en lärdom jag kunde ha klarat mig utan. Verkligen…

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.